Titusbågen

Titusbågen uppfördes någon gång mellan år 81 och år 100 e.Kr.

Inskriptionen på attiken (den sida som vetter mot Forum) innehåller en dedikation till kejsar Titus från senaten: “Senatus populus que Romanus divo Tito divi Vespasiani f Vespasiano Augusto”. Monumentet uppfördes alltså med säkerhet efter hans död, som inträffade år 81 e.Kr.

Det är en triumfbåge som uppfördes till minne av Titus erövring av Jerusalem år 70 e.Kr. Bågen består av en enda båge och är uppförd i kvadratiska block av pentelisk marmor; den inre kärnan består av betong och sockeln av travertin.

Den flankeras av kompositkolonner, där de mittersta har räfflade pelarskaft och de i hörnen har släta pelarskaft. Ovanför kolonnerna vilar en trabeation med ett joniskt epistyl som föreställer ett offer, en tandlist och konsoler, och allt kröns av en hög attika.

I valvet kan man beundra en vacker kassettdekoration där en örn i mitten avbildas som bär den efter sin död gudomliggjorde Titus upp mot himlen. De två relieferna på innerväggarna skildrar triumfögonblicken från segern över judarna.

På södra sidan syns en avbildning av processionen när den passerar triumfporten, med bärarna som lyfter de heliga föremålen från den judiska ritualen som plundrats från templet i Jerusalem: de två silvertrumpeterna som kallar de troende till bön, bordet med de heliga kärlen och den gyllene ljusstaken med sju armar.

På norra sidan avbildas kejsar Titus triumferande på sin fyrspannsvagn, medan en bevingad segergudinna bakom honom kröner honom och bredvid står den beväpnade gudinnan Roma som följer honom mot Capitolium, och till höger den halvnakna figuren, som kanske är en annan allegori, det romerska folkets genius.

Monumentet har bevarats i utmärkt skick eftersom det under medeltiden införlivades i Frangianis fästning och 1822 integrerades i travertin av Valdieri. Titusbågen är så välkänd att till och med Belli i en sonett beskriver den på ett mästerligt sätt.