Palatinmuseet

Colosseum-museet, som ligger på amfiteaterns andra våning, erbjuder en tematisk rundtur inom utställningsområdet. En väl genomtänkt skyltning markerar de viktigaste rundvägerna för att besökaren ska få ut så mycket som möjligt av besöket.

De senaste årens arkeologiska utgrävningar, tillsammans med de senaste utställningarna och de tryckta publikationer som dessa har resulterat i, har gett experterna en bättre förståelse för Colosseums långa liv, dess återanvändning och till och med dess ideologiska betydelser. Museets utställningsrundtur samlar de mest anmärkningsvärda föremålen från byggnaden och utgrävningarna, organiserade på ett sätt som belyser monumentets viktigaste aspekter genom hypertextuella och hypermediala utvidgningar.

Den första avdelningen utgör museets utgångspunkt och utgår från arkitekturen i det stora antifteatern, med utställda delar som kapitäler och fragment av avskärmningar samt den stämningsfulla rekonstruktionen av vomitoria. I denna avdelning lyfts monumentets betydelse fram som arkitektonisk förebild genom tiderna. En signatur som Hubert Robert lämnade på Colosseums “levande kött” utgör ett tydligt konstnärligt exempel på existentiell identifikation med byggnaden. Målningarna som återges på informationsskyltarna visar troget hur bottenvåningen användes, enligt metoder som redan var etablerade under senmedeltiden.

I det andra avsnittet beskrivs amfiteaterns funktion och det dagliga livet där genom modeller och föremål som visas i montrar. Dessutom presenteras graffiti, mosaiker och reliefer som beskriver gladiatorernas yrke och motiv från venationes.

Den tredje avdelningen är tillägnad åskådarna, med de så kallade ”loca senatori”, vars inskriptioner visar hur sittplatserna på läktarna var fördelade. En rad olika marmorsorter visas upp och beskriver monumentets skulpturala utformning, inklusive deras ursprungliga placering, i den mån denna är känd.

Det fjärde avsnittet fokuserar på monumentets ideologiska återanvändning, då det under kejsartiden förvandlades till en symbol för det nya imperiet. Därefter följer en beskrivning av Colosseum under medeltiden, dess “kristnande” och, som en kontrast till detta, framställningen av ett “magiskt” och demoniskt Colosseum.

Utställningsrundan på Colosseum-museet avslutas med avsnittet om den “filologiska” rekonstruktionen av Lucangelis modell och de “lövrika bågarna” i de romantiska vyerna och skrifterna från Grand Tour.